Verbena har länge ansetts vara mycket användbar. Under antiken användes den i religiösa riter för att dekorera altare under offerritualer. Grekiska krigare trodde att verbena kunde göra deras kroppar osårbara och skrämma bort fiender. Romarna förknippade denna växt med Merkurius, gudarnas bevingade budbärare. Verbena användes för att dekorera kläderna på budbärare som åkte på fredliga uppdrag, och de kallades verbenabärare.
Under medeltiden var denna växt omgiven av mystik. Den skördades bara en gång om året, på en månlös natt, när planeterna Venus eller Merkurius sken. Man trodde att verbena hade speciell kraft när den extraherades med en guld- eller silverspade. Den fick inte plockas förrän den tidiga morgonens dagg hade fuktat växten. Man trodde att en sådan verbena skulle ge hälsa och kanske till och med rikedom.
I modern medicin används verbena för att behandla hudsjukdomar, inklusive scrofula. Den används också för arterioskleros och trombos.
I homeopati används verbena för att behandla njursten. I indisk medicin ordineras färska verbenablad för att minska feber och som smärtstillande medel.
